Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

**Info om sajten Allt och lite till Andlighet Astrologi, horoskop, planeter m.m. Auran & chakran Behandlingsmetoder, terapier och hälsa Bilder & Foton Bytes, köpes, säljes, bortskänkes Böcker, kurser, mässor m.m. Dej vill jag fira Dikter, kåserier Drömmar Godmorgon, Goddag, Godkväll Healing Ifokus-info Konst och skapande Kristaller och stenar Lekar, humor och annat Matnyttigt Medialitet & mediumskap Meditation/avslappning Musik Mytologi, kultur och religion OT - Off Topic Presentationer och välkomsttrådar Psykometri och Intuitionsträning Tävlingar Undersökningar och omröstningar Växter, örter och blommor Änglakort, tarot och orakelkort
Mytologi, Kultur, Religion...

Skapelseberättelse

2008-02-16 16:50 #0 av: LottaU

En skapelseberättelse är en berättelse om hur skapelsen/universum så som vi känner den kom till.

En skapelseberättelse är en kosmogoni med en eller flera gudar som universums upphov. Många religioner har heliga skrifter som innehåller en skapelseberättelse, vanligen om hur den religionens gud (eller någon/några av dess gudar, om den är polyteistisk) skapade världen.


Kristendomens och judendomens skapelseberättelse
Skapelseberättelsen i Första Mosebok beskriver ett veckolångt förlopp som inleds med "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord" (1 Mos 1:1). Enligt Gamla Testamentet är denna första vecka både ursprunget till vår sjudagarsvecka och veckovilan. Gud skapar mannen genom att ta lera, forma leran till en mansfigur och blåsa liv i mansfiguren (1 Mos 2:7). Kvinnan skapades sedan utifrån ett revben från mannen (1 Mos 2:21-22). Eftersom Jesus hänvisar till skapelseberättelsen i flera sammanhang var det naturligt för kristendomen att anamma denna berättelse ur judendomens heliga skrifter.


Skapelseberättelsens förlopp
Berättelsen börjar med "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord." (pluralis himlarna i de hebreiska grundtexten). Guds existens är en självklar förutsättning. "Himlarna och jorden" är ett hebreiskt idiomatiskt uttryck som omfattar hela universum. Sedan konstateras att jorden är öde och tom, att "djupet täcktes av mörker" samt att Guds Ande (eller "gudsvind"; hebreiskan har samma ord för både "ande" och "vind") svävar över vattnet.

Därefter börjar Gud skapa genom sitt ord; "Gud sade: ..." är en återkommande "befallning" genom vilket allt bringas fram. Detta sker under sju dagar.

Dag 1: Gud skiljer ljuset från mörkret, och Gud kallar ljuset för "dag" och mörkret för "natt".

Dag 2: Gud delar upp vattnet på jorden i två delar, och ett valv som Gud kallar för "himmel" skiljer dessa åt.

Dag 3: Gud skapar det torra landet, och på det torra landet skapar Gud all växtlighet.

Dag 4: Gud skapar solen, månen och stjärnorna, till att utmärka tider, dagar och år.

Dag 5: Gud skapar alla vattenlevande djur och alla fåglar efter sina slag. (En del bibelöversättningar översätter detta med "efter sina arter", vilket dock kan ge en felaktig association till det moderna artbegreppet.)

Dag 6: Gud skapar de marklevande djuren: vilda djur, boskapsdjur och kräldjur efter sina slag. Till sist skapar Gud även människan till sin avbild.

Dag 7: Gud vilar från sitt skaparverk, och välsignar och helgar den sjunde dagen.


Tolkningar
Skapelseberättelsen i Första Mosebok är enligt vissa tolkningar tudelad. Det finns enligt dessa tolkningar två separata skapelseberättelser. I den första delen (1:1-2:3) skapar Gud himmel och jord med alla dess varelser. I den andra delen (2:4-24) nämns visserligen himlen, men allt utspelas på jorden. Det är den första av dessa berättelser som alltid har tilldragit sig största intresset. De sex skapelsedagarna kan, enligt en del tolkningar, indelas i tre plus tre dagar. På de tre första dagarna inrättar Gud de fyra regionerna i världen: ljusets, himlens, vattnets och jordens riken; på de följande tre dagarna fyller han dem med de skapade ting som hör till vart och ett av dessa: himlakropparna, fåglarna, fiskarna och slutligen landdjuren och människan. Det finns de som anser att detta är exempel på den fyrdelning av universum som återfinns i de främreorientaliska föreställningar som senare togs upp av grekerna i fyrelementsläran (eld, luft, vatten och jord).  Det finns dock inga belägg för att detta är fallet.

Skapelseberättelsen tolkas av somliga kristna och judar som att ha skett bokstavligt på en vecka. Andra tolkningar hävdar att tidsperioden kan ha varit betydligt längre.


Islams skapelseberättelse
När islam uppstod på 600-talet kom huvuddragen i Bibelns berättelse att utgöra stommen även i Koranens skapelseberättelse. Koranen innehåller dock ingen sammanhängande skapelseberättelse på samma sätt som Bibeln. Den muslimska förståelsen av skapelseberättelsen har likheter med den bibliska, men även en del väsentliga olikheter.

Bland likheterna kan nämnas:

Allah (i likhet med Gud) är alltings skapare.
Skapelsen sker på sex dagar (Koranen 7:54).


Bland olikheterna kan nämnas:

  • Himmelen och jorden "tvingas" samman i Koranen (41:9-12), medan i den bibliska berättelsen separeras dessa från varandra.
  • Koranen talar om att Allah skapar sju himlar (41:9-12); Bibeln ger ingen antalsbestämning.
  • Alla djur (dock ej människan) skapas av Allah ur vatten (24:45); i Bibeln skapas de genom Guds ord.
  • Människan skapas till att vara en särskild varelse, väsensskild från de andra djuren, men hon skapas inte till Guds avbild.
  • Enligt Koranen skapas människan i Paradiset, och förvisas senare till jorden (2:36). Enligt Bibeln skapades människan från början till att leva på jorden.

Asatrons skapelseberättelse
Huvudartikel: Världens skapelse i nordisk mytologi
Oden, Vile och Ve dödade jätten Ymer och skapade jorden av hans kropp.

I söder låg det glödande Muspelheim. I norr låg det bitande kalla Nifelheim. Mellan dessa områden låg ett stort tomrum, Ginnungagap. En dag träffades den kalla rimfrosten från Nifelheim av varma vindar från Muspelheim och det började droppa. Ur dessa uppstod ett liv, jätten Ymer. En man och en kvinna växte fram ur hans ena armhåla och hans ena ben avlade en son med det andra. Ymer livnärde sig på mjölk från kon Audhumbla, som även hon uppstått ur dropparna. Audhumbla fick föda genom att slicka salt från en sten. En dag syntes det ett manshuvud på stenen och några dagar senare en hel man, Bure. Bure fick med tiden en son, Bor, som äktade en jättedotter, Betsla, och fick sönerna Oden, Vile och Ve.

När sönerna växte upp och blev större och starkare, bestämde de sig för att slå ihjäl den onde jätten Ymer. De lyckades och blodet som strömmade fram dränkte alla jättar utom Bergelmer och hans familj. Oden, Vile och Ve lyfte Ymers kropp till Ginnungagaps mitt där de skapade världen av honom. Jorden byggdes av hans kött, bergen av hans benknotor. Blodet blev floder och hav. Tänder och käkar blev klippblock och stenar. Av Ymers skalle skapade de himlavalvet och av hjärnan skapade de molnen. Gnistor från Muspelheim placerades ut som stjärnor. Likmaskarna i Ymers kött blev vad vi kallar dvärgar. De placerade ut fyra stycken dvärgar; Östre, Västre, Nordre och Södre i varsitt hörn av skallen för att hålla den uppe. En dag såg de tre bröderna en ask och en alm. Av det skapade de, de första människorna, Ask och Embla. Oden gav dem liv, Vile gav dem förstånd och Ve gav dem hörsel och syn. De lät människorna bo i Midgård med den skyddande ringmuren gjord av Ymers ögonbryn. De satte Måne och Sol, Natt och Dag för att på sina hästar rida runt jorden. Till sist skapade de Asgård och konstverket Bifrost. (http://www.ginnungagap.info/index.asp)


Hinduismens skapelseberättelse
I Vedaböckerna kan man finna berättelser om alltings ursprung ur hinduiskt perspektiv. Dessa berättelser är dock inte särskilt väl kända i västvärlden.

Fakta från http://sv.wikipedia.org/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse

 

 

 

 

Av: LottaU

Datum för publicering

  • 2008-02-16
Anmäl
2008-02-16 17:00 #1 av: LottaU

Vad tror ni och vad är er uppfattning om det hela?

Är det något som ni funderar på en del?

Påverkar det er på något sätt?

 

Anmäl
2008-02-16 19:00 #2 av: TantAlma

Jag vet inte vad jag ska tro för det skiljer sig. Jag har aldrig jämnfört koranen och bibeln men visst funderar man ibland vem som har rätt.

Men det är väl i betraktarens ögon kanske det är viktigt.

Men tidsbeskrivningarna i sig stämmer inte överrens heller med hur det ser ut idag... Så det kan missuppfattas.. Så mycket har  jag förstått.

Nej det påverkar inte mig, oavsett vad jag väljer och tro på så är Gud densamme....

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.