2007-12-26 17:21 #0 av: Perla

Rosenkreuzare är medlemmar av hemliga ordenssällskap med esoteriska läror av växlande innehåll. Sällskapen har sitt ursprung i tyska sammanslutningar från 1600-talet. Flera internationella rozenkreuziska sällskap, med olika inriktningar, är verksamma i Sverige.

De historiska Rosencreuzarna
Rosencreuzarna var enligt legenden (den historiska verkligheten är omtvistad) en esoterisk sammanslutning i Tyskland som i början av 1600-talet sysslade med bland annat alkemi. Grundaren hette enligt legenden Christian Rosencreuz och denne har gett namn till sammanslutningen.

Rosencreuzarna blev kända för allmänheten i början av 1600-talet genom utgivandet av skrifterna Fama Fraternitatis år 1614 och Confessio Fraternitatis år 1615 i Tyskland. Senare utgavs en tredje skrift vid namn Christian Rosenkreuz Alkemiska Bröllop år 1616, vilket sannolikt är rörelsens mest kända skrift. De har sedan dess omgivits av mytbildning och mystik.

Mycket av Rosencreuzarnas teorier handlade om en "ny tid" med en ny syn på religion, vetenskap och konst. Rosenkreutzarna var en del av den protestantiska reformationen och såg med oblida ögon på det katolska påvedömet. Främst var det emellertid ett andligt och mystiskt ramverk som flera av dåtidens lärde samlades kring, bland annat Descartes (som påstod sig vara medlem). Under 1600 talet var rosenkreutzianismen dold för de många. Men det hindrade inte att en omfattande envägskommunikation rådde där många sände öppna brev till rosenkreutzare i hopp om att erbjudas medlemskap. Men tystnad rådde.

Under upplysningstiden trädde emellertid rosenkreutzarna in på arenan som ett, om inte öppet, så åtminstone ett i vissa kretsar estimerat sällskap. De två största ordnarna var de tyska Gold- und Rosenkreutz (GuRK) som stiftades av Samuel Richter (Sincerus Renatus) vid slutet av 1600-talet. Den andra orden var ett resultat av den första, kallades Asiatiska bröderna (AB) och stiftades av en Hans Heinrich Ecker von Eckhoffen vid mitten av 1700-talet. GuRK ägnade sin tid åt alkemisk initiatorisk praktik och räknade bland sina medlemmar bland annat Goethe. AB fortsatte på den alkemiska vägen, men blandade även in magi och antinomiansk sabbatianism. Denna orden har haft kända svenska medlemmar, bland annat hertig Carl och den ryktbare Boheman (som var den som förde in orden till Sverige). Även GuRK fanns i Sverige.

Efter att ha somnat in vid 1800-talets gryning återkom de rosenkreutziska sammanslutningarna åter vid slutet av århundrandet. L'Ordre Kabbalistique de la Rose + Croix och Rose Croix d'Orient som leddes av de Guita och Mauer var representanter för den franska ockulta vågen. Tillsammans med den engelska Hermetic Order of the Golden Dawn är dessa de främsta representanterna för den rosenkreutziska återkomsten. Samtliga tre är fortfarande representerade i världen.

Även mycket av frimurarvärlden har tagit stort intryck av rosenkreutzarna. Flera frimurarordnar har höggradsystem som tagit upp rosenkreutzisk symbolik, bland annat den svenska frimurarordens höggradsystem som skapades av hertig Carl. Vissa frimurarordnar, som till exempel Memfis-Mizraim-riten är arbetar inte endast enligt rosenkreutzisk symbolik utan även med dess mer praktiska tekniker såsom alkemi, magi och odödlighetslära.

Det mest intrikata och, ur esoterisk infallsvinkel, mest avancerade rosenkreutziska systemet är Arcana Arcanorum. Detta är en andlig alkemisk odödlighetslära som syftar till att vägleda kandidaten genom djupare och djupare initiatoriska nivåer för att slutligen finna de vises sten. Med denna ska kandidaten, som nu blivit mästare, återskapa sig själv till kropp, själ och ande (salt, svavel och kvicksilver) för att bli odödlig. Arcana Arcanorum kan spåras tillbaka till 1600-talets store tyske alkemist Michael Maier och genom 1700-talets Cagliostro och slutligen i 1800-talets Memfis-Mizraim-rit. Intressant nog finns det klara paralleller mellan Arcana Arcanorum och de mest avancerade österländska alkemiska teknikerna så som de lärs ut i den tantriska kriya yogan och den daoistiska inre alkemin. Men var ett inflytande ägt rum, och om, har aldrig fastställts.

 

Rosenkreuzarordnar i Sverige

Idag finns det flera ordenssällskap som anser sig vara arvtagare till Rosenkreuzarna. I Sverige finns huvudsakligen två versioner: de som huvudsakligen hämtar inspiration från Rosenkreuzisk alkemi, mystik och magi, samt de som huvudsakligen samlas kring Rosenkreuziska manifest och övriga filosofiska läror. I Sverige finns även nutida arvtagare till de svenska avdelningarna av GuRK och AB: Sodalitas Rosae + Crucis et Solis Alati.

I synnerhet kan Ordo Merlini et Rosae Crusis, vanligen kallad Merlinorden, räknas hit. Merlinorden är ett hermetiskt ordenssällskap som grundades i Stockholm 1988. Ursprungligen växte det fram ur Föreningen Yggdrasil, en förening för utforskandet av keltisk mystik och fornnordisk sejd, när intresset för den hermetiska traditionen fördjupades hos vissa av medlemmarna. Merlinorden har idag (2006) fyra aktiva loger, Drottning Ommas loge i Ödeshög, Moder Jords loge i Göteborg, Solhjortens loge i Stockholm och Sofialogen i Järna samt förbindelser med liknande loger i Tyskland, Belgien och Brasilien. Det system av uppbyggande och undervisande ritualer som används i Ordo Merlini et Rosae Crucis är en variant av Misraimriten så som den utvecklades av i synnerhet Rudolf Steiner mellan åren 1906 och 1914. Ordens loger har utvecklat vissa särdrag. I Sofialogen vidareutvecklas riten i den rosenkreutziska riktning som påbörjades av Steiner, medan man i den äldre Drottning Ommas loge förutom Steiner också betonar dess beröringspunkter med en lokalförankrad, fornnordiskt inspirerad andlighet. I Solhjortens loge arbetar man också med Steiners system samt tar fasta på ritens egyptisk-gnostiska karaktär.

 

Sofialogen

Sofialogen är en fristående loge inom ett etablerat, hermetiskt ordenssällskap i rosenkorsets tecken, Ordo Merlini et Rosae Crusis.

Ordet "loge" [lå´sj, från franskan] betyder byggbarack. Det svenska ordet "loge", som i dans på logen, är samma ord. Det är av hävd både medlemmarna, verksamheten och själva lokalen som kallas loge. Denna tradition kommer från byggandet av de stora katedralerna. Vid byggplatserna uppförde byggnadsarbetarna små hus, "bygghyddor", där de vårdade sina verktyg, gjorde ritningar och arbetsplaner, undervisade lärlingar och förberedde sig för arbetsdagen. De fantastiska byggnadsprojektens tid tog slut och logearbete blev gradvis en metafor för ett andligt byggande - en så att säga uppbygglig verksamhet för både individen och samhället. Detta gäller även Sofialogens verksamhet.

Både magiska och moraliska dimensioner är framträdande i Sofialogens ritualer. Ändå har de olika verkningar i varje individ. De ceremoniella handlingarna, de mytologiska berättelserna, det grafiska symbolspråket, de innebär olika saker för olika människor. Var och en får de kunskaper och insikter den ska ha, och den får det genom eget och samfällt arbete i logen, inte genom enbart teoretisk undervisning. Teorin finns - men inuti praktiken. ..."

 

Kända Rosenkreutzare

Följande kända vetenskapsmän och filosofer ingick i kretsen kring de tidiga historiska Rosenkreutzarna:

  • Francis Bacon
  • Jacob Böhme
  • Gottfried Leibniz
  • Drottning Kristina
  • Johan Bureus
  • Gustav III
  • Karl XIII

Fördjupningslitteratur

Rosenkreutzarna förekommer livligt i diverse konspirationsteorier, bland annat i Umberto Ecos Foucaults pendel. Mer seriös litteratur är The Rosicrucians och Rose Cross and the Age of Reason av Christopher McIntosh och, för den Svenska aspekten, Rose-Cross over the Baltic av Susanna Åkerman.

 

Källa: Wikipedia

 

Relaterade länkar

Av: Perla

Datum för publicering

  • 2007-12-26