2007-12-26 17:09 #0 av: Perla

Astrologi är en av flera stjärntydningsläror som syftar till att finna samband mellan placeringar och händelser mellan solsystemets planeter samt solen och månen och karaktärer och händelser i människors liv. Ordet "astrologi" kommer från grekiskans ast??????a, från ?st???, astron, ("stjärna") och ????? (logos), som har flera översättningar, vanligtvis relaterade till "systematisk tanke eller tal".

Astrologins historia
Astrologin härrör från Babylonien. Fram till medeltiden var det samma disciplin som astronomin. Läran omtalas bland annat i Bibeln (se Matt 2) där det talas om stjärntydare (så kallade vise män) från Babylonien som besöker Jesu födelseplats. I stort sett alla mytologier har haft åskådningar av stjärnhimlen, det vill säga kunskap om jorden och dess närplaneter. Bland annat kunde man särskilja mellan exempelvis meteroider och kometer.

 

Astrologins tankegångar

Den grundläggande tanken bakom astrologin är vanligen någon av följande:

  • Ödet/Gud har bestämt våra liv och skrivit om det i stjärnorna, i form av avstånd, vinklar och liknande.
  • Våra liv påverkas rent fysiskt av himlakropparna lägen som, till exempel månen, och formar även våra karaktärer.
  • Våra liv och himlakropparnas lägen växelverkar med varandra, eller påverkas av samma övernaturliga krafter.
  • Att människan - mikrokosmos - är en spegelbild av världsalltet - makrokosmos. Det som finns i det ena måste också finnas i det andra.

Astrologi spelade en central roll inom magi och alkemi under antiken och långt in i modern tid. Man har under lång tid använt sig av solens och stjärnornas plats på himlen för att tolka saker och ting. Speciellt solen har dyrkats i närpå alla religioner och filosofier världen över. Många tror att "Gud" är en synonym för "Solen".

Vetenskapliga tester av astrologin har genomförts av bland andra Gauquelin. Den engelske psykologen Hans Jürgen Eysenck har gett ut ett arbete om astrologi: Astrologi - vetenskap eller vidskepelse? (av H J Eysenck och D K B Nias, 1984) ISBN 91-27-01287-5 .

 

Astrologer

Det var vanligt att astronomer även var astrologer en bit in på 1600-talet. Till exempel var både Tycho Brahe och Johannes Kepler (död 1630) såväl hovmatematiker, -astronomer och -astrologer i Prag och var därmed skyldiga att ställa horoskop inför viktiga beslut.

Kepler grubblade över tänkbara förklaringsmodeller men drog sig för att postulera en strikt kausal påverkan från planeterna på de jordiska skeendena. Allt han kunde konstatera var att förvisso ting på jorden timade i enlighet med att himlakropparna intog de olika, redan i senantiken utforskade interplanetära aspekterna. Till dessa tillade han efter egna studier solekliptikans (zodiakens) delning på 5 och 7, de så kallade kvintil- och septilaspekterna.

En av världens mest kända astrologer är den franske siaren Nostradamus. Bland berömda sentida vetenskapsmän som engagerat sig i astrologi märks framför allt Isaac Newton (till vars försvar får sägas att hans samtid saknade bevis mot astrologiska effekter) och C.G. Jung.

Eftersom sideriska tabeller med planeternas positioner finns behöver en astrolog idag inte vara astronom. Likaså behöver dagens astrologer inte var matematiker då dataprogram övertagit de mödosamma uträkningarna.

I modern tid sett två har två franska matematiker/statistiker engagerat sig i frågan om astrologin håller för en modern, naturvetenskaplig prövning, Paul Choisnard, även känd under pseudonymen Flambart, samt Michel Gauquelin. Den senare vann ryktbarhet genom sin upptäckt av "marseffekten", som påstås visa ett samband mellan Mars position på himlen och framgång inom vissa yrken (speciellt inom sport). Marseffekten har dock visat sig bero på metodfel hos Gauqelin [1] se även [1]

 

Astrologiska skolor

Vid sidan av den västerländska astrologisystemet märks den vediska astrologin som kommer från Indien och den kinesiska astrologin. Den vediska astrologin använder sig av ett sideriskt hussystem, medan den västerländska astrologins hussystem kallas det tropiska hussystemet.

Astrologi används av astrologer för att ge en karaktärstolkning av en människa med utgångspunkt i hur relevanta himlakroppar stod vid födelseögonblicket. Människans fria vilja gör att hon kan slipa bort sina fel och brister, vilket innebär att astrologi blir en väg till bättre självinstikt och självutveckling. Den fria viljan talar emot användningen av astrologi i detta perspektiv som ett divinatoriskt instrument. Astrologi används även av astrologer för att förutsäga framtiden.

 

Astrologisk uträkning

Astrologin går ut på att man ser dels vilket stjärntecken de nio planeterna Månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto, som alltid används, samt Ascendenten och Medium coeli ligger i vid fördelseögonblicket, och dels vilka förhållande planeterna i detta ögonblick stod i förhållande till varandra. Horoskopet är indelat i de tolv tecknen och varje tecken är 30 grader. Man räknar också ut vinklar mellan de nio planeterna samt Ascendenten och Medium coeli såsom stjärnhimlen såg ut vid fördelseögonblicket. Man delar också in horoskopet i 12 delar som kallas husen i zodiaken. Varje planetposition och konstellation betyder och har alltid betytt samma sak och oberoende av vilken astrolog som räknar ut horoskopet blir resultatet alltid detsamma. Ett undantag är husindelningen som varierar beroende på vilket hussystem man använder, och i det hänseendet finns det många olika skolor.

 

Astrologi och vetenskapen

Numera betraktar vetenskapen astrologin som en ren pseudovetenskap. Astrologin kritiseras bland annat för att det inte finns några empiriska bevis, utan att det bygger på tro och vidskepelse.

Eftersom inga stöd har framkommit ur de vetenskapliga studier som gjorts om den är astrologin att betrakta som en pseudovetenskap, även om den innan astronomins framväxt som ett separat fält under 1600-talet snarare bör ses som en protovetenskap.

Konsten att spå med hjälp av astrologi kallas horoskopi, och sammanställningen av planeterna och uttydningen därav är ett horoskop.

 

Kritik mot tidningsastrologi

  • tidningshoroskop skrivs så vagt att det kan betyda i stort sett vad som helst, och därmed kan passa in på vem som helst
  • många nybörjarjournalister inom dags- och veckopressen har jobbat med att skriva horoskop utan utbildning, genom att bara skriva slumpmässiga råd
  • man kan omöjligt dela in jordens hela befolkning i endast 12 grupper

Källa: Wikipedia

 

Relaterade länkar

Av: Perla

Datum för publicering

  • 2007-12-26