Högtider, Helger...

Julen

2007-12-17 16:52 #0 av: LottaU

Jul är en uråldrig tradition firad i slutet av december som har flera olika ursprung.

 

Dels finns den förkristna julen, som i Norden fanns innan kristendomens intåg, dels den kristna julen till minne av Jesu födelse som nog är den de flesta förknippar med julen. Numera firas julen dock av många på sekulärt vis, med få religiösa inslag, och är istället mer centrerad kring julmys med tända ljus, julmat och julklappar. Innan Sveriges kristnande firade vikingarna en sorts jul kopplad till vintersolståndet.

 

Julklappar

Julklapp kallas en gåva som utdelas i samband med julen. I de nordiska länderna och Tyskland utdelas klapparna på julafton, medan de i många andra länder utdelas på juldagen. I Sverige läggs julklapparna ofta under julgranen innan de delas ut på julaftonens kväll.

På vissa ställen kommer jultomten för att uttdela gåvorna, samtidigt som någon annan mansperson i hushållet (ofta pappan) "gått för att köpa tidningen"; på andra ställen utses en familjemedlem till gåvoutdelare. I många länder sägs tomten klättra ned i skorstenen på natten mot juldagen och lämna paketen i en strumpa i barnens rum, eller i öppna spisen.

Julen är en kristen högtid, men sedan att utdela julklappar har på många platser kommit att sekulariseras och omfatta även personer utan anknytning till den kristna tron. Det finns dock även många personer som tillhör andra religioner än kristendomen och som av religiösa skäl avstår från att delta i julklappstraditionen.


Svensk historik
Vad gäller julklappar iakttogs förr en högre grad av hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen (numera utdelas "julklapparna" i regel på kvällen) hörde man en knackning ("klapp") på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket.

Seden att ge bort julklappar kommer från en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade man in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade man ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet övertagits av Jultomten.

Att givmildheten alltid varit som störst i juletid har sin naturliga förklaring. Under en kort tid fick man vila från vardagslitet och dessutom hade man för en gång skull ett överflöd av både mat och dryck. Man visade särskild omsorg om traktens fattiga och att låta bli att bjuda en besökande på något under juletiden kunde bringa otur. Då riskerade man nämligen att gästen gick ut med julen.

 

 

 

Jul i Sverige

Den fornnordiska julen


Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen. Julens speciella gud var Jólner som är ett av Odens många namn.

Begreppet jul förekommer i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul".

Ordet "jul" menar somliga har sitt ursprung i ordet hjul, (även på anglosaxiska hette hjul "hweol" och begreppet Yule lever kvar även i engelsktalande länder där julen fått namn efter Jesus - Christmas d.v.s. Kristus mässa), symbolen för den gudomliga solen och dess cirkelbana kring jorden. Detta har sin grund i när kristendomen skulle införas i ett romarrike som kring den 25 december höll en stor fest för solguden Saturnus. Kyrkan försökte få kejsar Konstantin att förbjuda soldyrkan, men istället gjordes traditionens avsikt om från att dyrka att solen återföddes på vintersolståndet, till att handla om kristendomens centrala man, godhetens sol och ljus - Jesus. På så sätt riktade man massornas dyrkan till Den enda Guden; man undvek konflikter och förde över stora folkmassor automatiskt, men på många ställen lever alltså namnet kvar, Jul är sol.


Den kristna julen


Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule. I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari, i kyrkan egentligen till och med Kyndelsmässodagen, 2 februari, ursprungligen, men Svenska Kyrkan har flyttat det till närmast liggande söndag. På andra håll firas den till Tjugondedag Knut den 13 januari.

Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.


Att klä julgranen
Julgranen kläs oftast dagarna innan julafton.


Den sekulära julen


Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från Vikingatiden och framåt. De flesta traditioner vi har idag härstammar från 1800-talet och 1900-talet.

I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad efter Mellandagsrean, som vanligtvis tar slut någon gång i januari. Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen, och mycket fokuseras på barn och presenter. I det moderna, sekulära julfirandet ingår julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, lussekatter, pepparkakor, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, men för många även kommersialismen, julstressen och julneurosen.

Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har som en följd av det blivit en pina för somliga människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen. Å andra sidan är julen en tid då många männskor ägnar sig åt välgörenhet [1]. Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.

I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen.

Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.

 

Adventskalender

Hemgjord julkalenderEn julkalender eller adventskalender är en anordning med numrerade luckor för december månads dagar fram till jul, vilka öppnas dag för dag. Den är typiskt gjord av ett pappark med en färgbild på.

En chokladkalender är en kalender som bakom varje lucka har en bit choklad gjuten i jul- eller vintertema. Själva kalendern är oftast tillverkad i plast med ett skal av kartong eller papp.

Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den ritades av Aina Stenberg-Masolle och såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund. Nytryck av Aina Stenberg-Masolles kalendrar ges fortfarande ut varje år av scouterna. De första julkalendrarna som såldes hade brittiskt och tyskt ursprung. Dock fanns långt tidigare i de nordiska länderna en arbetsordning med bestämda dagar som anknöt till olika sysslor inför julen. Dessa dagar hade karaktären av en kalender med förberedelse inför julen. Sveriges Radio började 1957 att sända en speciell julkalender och 1960 sändes Sveriges första tv-kalender (se lista över tv-kalendrar).

 

Julgran

JulgranJulgran är det träd som står placerat i ett hem under julhelgen. Seden med julgran dök upp i Tyskland under 1400-talet. När julgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. Den första rapporterade svenska julgranen är från 1741, men det dröjde innan seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna. Först kring 1900 hade den trängt bort de äldre mer bondska trädprydnaderna även ute i stugorna. Äldre tiders julgranar var oftast små och kunde vara placerade i en kruka eller på ett bord. De första svenska granarna var i allmänhet dekorerade med vaxljus och godsaker som frukt och konfekt. Man hängde vanligtvis äpplen i granen för att tynga ner de grenar som ljusen satt på så att de skulle sitta rakare. Det blev dock allt vanligare att familjerna började tillverka sina egna prydnader i papper och halm. Från åren kring 1880 fanns det färdiga julgransprydnader att köpa i de större svenska städerna. De finaste var importerade från Tyskland.


Julgransförsäljning utanför Lunds domkyrka.Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är dock mycket gammal och tjänade till att skydda hemmet mot alla sorters onda makter och väsen. Fortfarande tar många in påskris till påsken och dekorerar med löv vid sommarbröllop och andra festliga tilldragelser. Det förekom långt tillbaka att man reste så kallade julstänger utanför bondgårdarna eller placerade en gran på vardera sidan om ytterdörren.

Barn och familjer brukar dansa kring julgranen.


Plastgran
Sedan 1980-talet har plastgranar på många håll ersatt traditionella julgranar. Eftersom de är bra för allergiker och inte behöver vattnas, har de kommit att bli vanligare på ställen som arbetsplatser, förskolor och skolor. Fördelar med plastgran är att man sparar pengar och inte behöver leta julgran varje år. Många anser dock att det inte ger samma "känsla"/"julstämning" som en riktig gran. Plastgranarna är också i regel lite mindre än en riktig gran.

 

Julklapp

Julklappar under en julgran. Julklapp kallas en gåva som utdelas i samband med julen. I de nordiska länderna och Tyskland utdelas klapparna på julafton, medan de i många andra länder utdelas på juldagen. I Sverige läggs julklapparna ofta under julgranen innan de delas ut på julaftonens kväll.

På vissa ställen kommer jultomten för att uttdela gåvorna, samtidigt som någon annan mansperson i hushållet (ofta pappan) "gått för att köpa tidningen"; på andra ställen utses en familjemedlem till gåvoutdelare. I många länder sägs tomten klättra ned i skorstenen på natten mot juldagen och lämna paketen i en strumpa i barnens rum, eller i öppna spisen.

Julen är en kristen högtid, men sedan att utdela julklappar har på många platser kommit att sekulariseras och omfatta även personer utan anknytning till den kristna tron. Det finns dock även många personer som tillhör andra religioner än kristendomen och som av religiösa skäl avstår från att delta i julklappstraditionen.


Svensk historik
Vad gäller julklappar iakttogs förr en högre grad av hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen (numera utdelas "julklapparna" i regel på kvällen) hörde man en knackning ("klapp") på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket.

Seden att ge bort julklappar kommer från en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade man in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade man ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet övertagits av Jultomten.

Att givmildheten alltid varit som störst i juletid har sin naturliga förklaring. Under en kort tid fick man vila från vardagslitet och dessutom hade man för en gång skull ett överflöd av både mat och dryck. Man visade särskild omsorg om traktens fattiga och att låta bli att bjuda en besökande på något under juletiden kunde bringa otur. Då riskerade man nämligen att gästen gick ut med julen.

 

 

Dagarna runt jul


Tiden från och med den fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där särskilt söndagarna är markerade som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.

  • (lördagen före första advent, Lilla jul, firas allmänt i Finland, ej officiell)
  • 13 december Lucia
  • (23 december lilla julafton, lokal företeelse, ej officiell)
  • 24 december julafton, kallas ibland dopparedagen
  • 25 december juldagen (helgdag)
  • 26 december annandag jul/annandagen (helgdag)
  • 6 januari trettondag jul/trettondagen (helgdag)
  • 13 januari tjugondag knut (kastar julen ut)
  • 2 februari Kyndelsmässodagen (julen tar slut på andra håll)

Jul i andra länder

Den ortodoxa kristna julen
De ortodoxa kristna i till exempel Ryssland, firar Jesu födelse den 7 januari.


Jul i Kina
I Kina firas julen dels av kristna, dels sekulärt av framförallt städernas ungdomar och yngre medelålders. Den stora folkfesten som vad det gäller vikt och familjebindning mest liknar svensk jul är det kinesiska nyåret som infaller längre fram på vinterhalvåret så julen är för de unga sekulära en modern "internationell" helg (dock inte officiell sådan) till vilken man kan skicka julhälsningar och planera små fester utan att tyngas av traditionernas krav.


Musik


I juletider är musik och sång starkt inriktade på jultema. Julskivor spelas in av såväl barnkörer, kyrkokörer och skolkörer som artister och grupper inom pop, rock och dansband.


Övrigt


Julfirande eller liknande fanns redan bland flera äldre folk. Några sådana fester är judarnas "chanukka" (tempelinvigningsfest), grekernas "chronia", romarnas "saturnalier". Dagens firande baseras på kombinationer av dessa festligheter. Till exempel härrör traditionen att ge julklappar från romarnas saturnalia och att tända ljus från nordbornas julblot såväl som den judiska chanukka - den sistnämnde högtiden är förmodligen upphovet till den nutida skandinaviska traditionen att placera ljusstakar med en rad av ljus (sju, eller flera) i fönstret under december.



Litterära skildringar av julfirande i Sverige


  • Frans G. Bengtsson: Röde Orm
  • Elsa Beskow: Petter och Lottas jul
  • Falstaff, fakir: Julen, dess orsaker och verkningar samt Julestuga

Filmskildringar av svenskt julfirande

  • Ingmar Bergman: Fanny och Alexander
    Filmen innehåller mycket mer än en julskildring, men denna skildring är liksom resten av filmen en klassiker i svensk filmhistoria.

 

 

Fakta från Wikipedia.se

 

Av: LottaU

Datum för publicering

  • 2007-12-17
Anmäl
2007-12-18 07:38 #1 av: [Mariann]

Får man lägga in en liten flik om den inre julen som ligger på www.utomjordiskt.ifokus.se Glad

Jag utgår ifrån att ni inte bryr er om (liksom vi) att man gör reklam för andra sajter inom ifokus... Fundersam

Glad Mariann

Anmäl
2007-12-18 07:46 #2 av: Perla

Nu vet jag inte riktigt vad Lotta har sagt men det brukar hur som helst vara kutym* att man frågar sajtvärden innan man gör reklam för andra sajter (även om de ligger inom iFokus).

 

*vedertaget handlingsmönster

Anmäl
2007-12-18 07:53 #3 av: [Mariann]

ok, jag tar bort den då Skrattande 

hakuna matata

Anmäl
2007-12-18 07:55 #4 av: [Mariann]

man ska ju kunna komma in innom en timme, varför kommer jag inte in... provar igen

Anmäl
2007-12-18 08:00 #5 av: [Mariann]

Man kommer tydligen inte in på nåot inlägg jag skrivit!!??

Jag ber om ursäkt för att jag inte visste om denna "outtalade regel". Eftersom det går reklam hela tiden vid sidan av, om alla sajter så trodde jag i min enfald att det var ok.

begriper inte varför man är så rädd???? har man inte större tilltro till sitt eget....

jag måste prata med Lotta.....

Anmäl
2007-12-18 08:13 #6 av: Perla

#5
Att fråga först brukar vara kopplat till respekt och god ton.

Om det skulle vara kopplat till rädsla kan du ju vända på frågan. Varför är du så ivrig att dra folk härifrån till den sajten som du länkat till?

Jag tror nog att alla tycker det skulle vara roligt om du skriver om det du har på hjärtat här också.

Glad

Anmäl
2007-12-18 08:14 #7 av: [Mariann]

Nu har jag PMat Lotta och hoppas hon tar bort den om hon finner det opassande.Glad

GladMariann

kan tyvärr inte hjälpa att funktionen har lagt av....

 

Anmäl
2007-12-18 08:25 #8 av: [Mariann]

Jag vill inte dra folk härifrån!! Varför skulle jag vilja det? Förvånad jag är själv medlem här ju

jag tyckte den kunde passa på insidan om inre julen... efter en bra artikel om den yttre julen kunde väl den inre passa. I synnerhet här på insidan...

Men jag har säkert fel...

Så jag ber om ursäkt!

jag skrev faktiskt just bara det jag hade på hjärtat, den inre julen...

Människor är just rädda för det, att man ska dra folk bort.... jag tror människor själva är fria att välja det man vill och bara för man är och läser på ett ställe innebär det inte att man lämnar nått annat. Pågår ju reklam för alla sajter både längst ner och till höger uppe i hörnet.... så en rad i en tråd...

Glad Mariann

Anmäl
2007-12-18 08:37 #9 av: [Mariann]

Det kvittar hur jag än försöker kommer jag inte in att kunna ändra. Mycket mystiskt.. på andra sajter kommer jag in men inte här....

Ok, släpper detta nu. Kan ju inte sitta här å försöka hela tiden. Lotta kan ta bort allt när hon kommer hit. Så är (nästan) allt återställt.

 Glad Mariann

Anmäl
2007-12-18 08:38 #10 av: Perla

#8

Nu var det ju du själv som förde detta rädsla på tal i #5.

Det enda jag skrev var att det är kutym att fråga sajtvärden innan man man länkar till en annan sajt/forum vilket är kopplat till respekt och god ton.

Hur som helst går det ju alltid att skicka ett pm till Lotta och fråga vad som är ok för henne.

Glad

 

Anmäl
2007-12-18 08:39 #11 av: Perla

#9

Det är lite skumt att du inte lyckas för jag har ingen svårighet att komma åt ditt inlägg.

Anmäl
2007-12-18 08:43 #12 av: [Mariann]

Om du kan kan du inte ta bort allt då?

Anmäl
2007-12-18 08:44 #13 av: [Mariann]

det är mkt skumt, för ajg ljuger inte... jag kan rdigera alla andra trådar men inte här ska se  på hundkoll

Anmäl
2007-12-18 08:44 #14 av: [Mariann]

hundkoll går... ajg fattar inget...

Anmäl
2007-12-18 08:45 #15 av: [Mariann]

kan det ha å göra med att det är en artikel jag svara på ?

Anmäl
2007-12-18 08:46 #16 av: Perla

#12

Nej, av samma respekt som jag pratat om så anser jag att det inte är min sak att avgöra vad som ska vara kvar och vad som ska tas bort utan att prata med Lotta först.

Även om det blev lite OT ifrån ämnet så tycker jag ändå att det blev en intressant diskussion så vi får vänta och se vad Lotta säger.

Anmäl
2007-12-18 08:48 #17 av: [Mariann]

Mkt märkligt att det inte går här.... japp då väntar vi Glad

men jag kommer å grunna på varför jag inte kommer åt trots det är inom en timma för vissa nu iaf.... mystikst...

förexten så la jag själv in länken till denna artikel på utomjordiskt.. den är bra denna... Skrattande

Anmäl
2007-12-18 08:51 #18 av: Perla

#17

Frågade du sajtvärden där då? Glad

I övrigt är det kanske som du säger att det är pga att det är en artikel som du har svarat på. Har faktiskt ingen aning.

Anmäl
2007-12-18 08:58 #19 av: Perla

#17

Jag provade att redigera mitt inlägg under artikeln som du länkat till men det fungerade inte heller.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.