Annons:
Etikettmytologi-kultur-religion
Läst 9012 ggr
Perla
2007-12-26 16:16

Antroposofi

Antroposofin grundades i början av 1900-talet av österrikaren Rudolf Steiner, som motsatte sig den dåtida vetenskapens syn på kroppen som en enbart fysisk enhet. Steiner kallar själv sin lära för ockult. Antroposofin kom till genom Steiners brytning med teosofin (här menas den yngre teosofin som i sin tur kommer ur spiritismen) och innehåller flera inslag som är gemensamma med teosofin, såsom astrologi, alkemi, gnosticism och delar som influerats av hinduism, buddhism och kristendom.

Antroposofin är grunden för Waldorfpedagogiken och biodynamiskt jordbruk. Antroposofisk medicin grundas även den på Steiners teorier men innehåller inslag från homeopatin.

I Sverige har rörelsen sitt centrum i Järna och Ytterjärna söder om Södertälje, och rörelsens verksamheter är där tillsammans den största arbetsgivaren med närmare 2000 sysselsatta. Kulturhuset i Ytterjärna (arkitekt Erik Asmussen) är ett kulturcentrum som drivs av Kulturforum Järna AB.

Historik, Antroposofiska Sällskapet

Ordet Antroposofi användes första gången av Steiner i början av 1900-talet. Det kommer av grekiska "antropos" = människa och "sofia" = visdom. Steiner var vid denna tid ordförande för den tyska grenen av Teosofiska Samfundet. 1913 inträffade emellertid en brytning i samband med att Steiner tagit avstånd från utropandet av en pojke - Krishnamurti - som den reinkarnerade Kristus och Steiner uteslöts. Teosofer som stödde Steiner bildade då Antroposofiska Sällskapet. Steiner var innan han gick med i Teosofiska Sällskapet känd som forskare i Goethearkivet och med projektet att förnya den då förhärskande Nykantianska filosofin genom idéer i Goethes naturvetenskapliga skrifter. Steiners ställningstagande för Teosofin fick den akademiska världen att omedelbart ta avstånd. Efter brytningen med Teosofiska Sällskapet framträdde antroposofin tydligt som en egen kraft.

Antroposofisk teori

Steiners verklighetsbild är monistisk, d.v.s. hävdar att dualismen som uttrycks till exempel som "ande och materia" är skenbar och beror på människans konstitution. Detta får till konsekvens att ande och materia kan gå över i varandra. I boken "Teosofi" jämförs med en varelse som har sinnesorgan för att varsebli is men inte vatten, vilket får till följd att isen försvinner i tomma intet när den smälter och uppstår igen ur intet när den fryser. På liknande sätt, hävdar Steiner, saknar människan organ för att iaktta det andliga, vilket får till följd att materia kan försvinna och uppstå till synes ur tomma intet. De andliga organen, menar Steiner, finns latent i varje människa och kan utvecklas genom bestämda övningar.

Antroposofin utgår enligt Steiner från den goetheanistiska kunskapsteori, som han beskrev i sina huvudlinjer 1886, i samband med att han redigerade och skrev inledningarna till Goethes naturvetenskapliga skrifter för Kürschner's Nationallitteratur, ett uppdrag han fått som 21-åring på initiativ av sin mentor, en av den tidens främste Goethekännare, Karl Julius Schröer. På grundval av detta arbete blev han senare inbjuden att från 1890 till 1897 i Weimar också ansvara för utgivningen av Goethes naturvetenskapliga arbeten för Sophien utgåvan av dem. Vissa föredrag av de 6000 han höll genom livet, med sina första rötter i studiet av Goethe, var till en början enbart avsedda för medlemmar i en Fria högskolan för andlig forskning, som han grundade vid nyåret 1923/24. Idag finns så gott som hela Steiners produktion, föredrag såväl som skrivna texter, tillgänglig på internet.

Steiner menade sig ha utarbetat en metod för att meditativt kunna utforska vissa skikt av en kosmisk minnesbank, ett sorts urminne ofta kallat Akashakrönikan. Här menar han sig ha hämtat huvuddragen av den antroposofiska läran. Utmärkande för antroposofin är den grundläggande människosyn som säger att människan inte bara består av en fysisk kropp utan har fyra olika "väsensled":

  • Den fysiska kroppen, som vi har gemensamt med allt fysiskt, även mineralriket.

  • Eterkroppen - ett kraftfält av formbildande energier, vitalitet, som även är människans minnesbank. Även växter och djur har en eterkropp.

  • Astralkroppen - denna kan lämna kroppen, och det är enligt antroposofin det som sker när vi drömmer. Även djur har en astralkropp men inte lika komplex som människans.

  • Jaget eller självet - lämnar kroppen efter döden och reinkarnerar senare i ett nytt liv.

Även själva solsystemet ska ha "reinkarnerat" ett antal gånger, enligt akashakrönikans minnesbilder. Närmare bestämt fyra gånger. Första gången bildades bara ren värme i olika formationer. Denna har idag förtätats till den rent fysiska materien. När solsystemet inkarnerade på nytt bildades gaser. Dessa har idag förtätats till å ena sidan vatten, å andra sidan de eteriska krafter som frambringar organiskt liv. Tredje gången solsystemet inkarnerade så bildades, förutom den ursprungliga värmen och gasen, något som liknade flytande ämnen. Dessa ska idag ha återuppstått som djurvärlden. Först under jordens innevarande inkarnation ska fast materia ha bildats, och därmed ska människan ha utvecklats. För varje inkarnation har solsystemet fått en mindre sol och fler planeter. Ytterligare tre inkarnationer ska "avvecka" eller förandliga först det fysiska, sedan det eteriska och slutligen även det astrala. Människoanden ska då ha införlivat och förandligat de tre naturrikena genom kristuslik kärlek, offerkraft.

En egenartad och central tanke i denna kosmologi är att människans idé fanns med redan från första början och att djurriket, växtriket och mineralriket har tillkommit efter hand. Kristus ses inte i första hand som en religionsstiftare utan som ett kosmiskt väsen som vänder utvecklingen från materialisering till förandligande genom kärleksoffer. Buddha, Krishna och andra religionsstiftare ses också som viktiga aktörer, de är så att säga alla i samma lag. "Motståndarlaget" består av Lucifer och Ahriman och deras fallna änglar. De är som yin och yang i konkurrens. Lucifer hatar materien och Ahriman hatar anden.

Reinkarnation är en självklar ingrediens i antroposofi. Egenskaper och erfarenheter av andligt slag kan bäras med mellan inkarnationerna och till exempel orsaka vissa sjukdomar. Brist på balans mellan de fyra väsensleden leder även det till sjukdomar. Upprätthållandet av balansen är också grunden för mångsidigheten inom Waldorfpedagogiken eftersom varje väsensled måste tillfredställas i undervisningen. Eftersom även växter indirekt är besjälade, genom eteriska naturväsen, utgör antroposofin grunden för en egen jordbruksfilosofi och -praxis, biodynamiskt jordbruk.

Källa: Wikipedia

Relaterade länkar

 

Av: Perla

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('Perla'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('Perla', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-12-26
Annons:
Upp till toppen
Annons: