2007-10-31 00:07 #0 av: LottaU

Här kommer fortsättning på Grekisk Mytologi del 3...

Mytologiska gestalter


 

Aion och Tellus (Gaia) med fyra barn, som förkroppsligar de fyra årstiderna. Mosaik från en romersk villa i Sentinum, 200-250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504)
Aion och Tellus (Gaia) med fyra barn, som förkroppsligar de fyra årstiderna. Mosaik från en romersk villa i Sentinum, 200-250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504)

 

Skapelsen

Chaos - Chaos eller Kaos var i grekisk mytologi den ursprungliga och oändliga världsrymden. Grekerna tänkte sig dock inte denna rymd som ett fullständigt tomrum, utan snarare som fylld av en ännu formlös urmateria. Enligt Hesiodos var Kaos det som fanns innan allting annat och ur vilket uppstod "den bredbröstade jorden" Gaia, kärleken Eros, urmörkret Erebos och natten Nyx. Dessa alstrade i sin tur luften Aither och dagen Hemera.

-----------------------------------------------

Gaia - Gaia (grekiska Γα?α) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi moder Jord. Ordet gaia betyder "mark", "land", "jorden". Ge är samma ord fast på den attiska dialekten (som talades i Athen). Gaia var jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna. Namnet påminner om det grekiska ordet giagia (γιαγι?) som betyder mormor och farmor.


Gaias ursprung
Gaias ursprung har flera versioner. Enligt den mest populära versionen föddes Gaia (Jorden) ur Chaos, det urspungliga tomrummet, tillsammans med Aither (Luften), Pontos (Havet) och Uranos (Himlen). Alla himmelska gudar ska sedan ha varit avkommor från henne och Uranos, alla havsgudar var hennes och Pontos barn, giganterna var resultatet av hennes förbindelser med Tartaros (helvetets grop) och allt jordligt liv såsom människor härstammade från henne.

En annan version säger att Gaia skulle ha fötts ur ett ägg skapat av Kronos, en tredje version påstår att hon var dotter till Aither (Luften) och Hemera (Dagen), medan en fjärde version säger att hon var Nyxs (Natten) och guden Phanes barn.

Gaia ska sedan själv ha fött Uranos så att han kunde omge henne och täcka henne helt och för evigt bli ett tryggt hem för de välsignade gudarna. Därefter födde hon Bergen och Pontos. Det var alla dessa gudomligheter som var källan till allt liv. Efter detta följde en hel ström med barn av alla dess slag som fyllde både himmel, jord och helvete.

 

Romersk version av Eros med pilbåge.
Romersk version av Eros med pilbåge.

Moder Jord, källan till allt liv
Det var inte ovanligt att de urspungliga gudomligheterna parade sig trots att de var syskon eller barn och föräldrar till varandra och det av den enkla anledningen att det inte fanns så många andra att välja på. I det antika Grekland var incest lika oacceptabelt och förkastligt som i dagens samhälle.

 

Som självaste moder jord var Gaia mor till ett mycket stort antal barn och

Uranos barn:

Titanerna: Okeanos, Theia, Koios, Rhea, Krios, Themis, Hyperion, Mnemosyne, Iapetos, Tethys och Kronos
Cykloperna: Brontes, Steropes och Arges
Hekatonkheirerna: Kottos, Gyes, Briareos, Obriareos, Aigaion, Amalkeides, Protokles och Protokleon
Phaikaierna

Aithers barn:

Penthos, Poine och Aergia

Pontos barn:

Nereus, Thaumas, Phorkys, Keto och Eurybia

Gaias barn (utan fäder):

Alpos, Sykeus, Damasen, Anax & Asterios, Dysaules, Python, Drakon Nemeios, Tauros Ophis, Skorpios och gegeenerna.

Osäkra föräldrarskap

Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin är föräldrarskap. Det finns ofta lika många olika föräldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktärer kan därför ha flera möjliga föräldrar. Följande mytologiska figurer kan Gaia vara mor till:

(Fadern i kursiv stil)

Uranos: Enkelados, Aristaios, Aitna, Dione, Melisseus och koureterna

Aither: Algea, Dolos, Lyssa, Horkos, Lethe, pseudologoierna och hysminaierna

Tartaros: Typhoeus och Ekhidna

Poseidon: Kharybdis, Antaios och laistrygonerna

Okeanos: Triptolemos

Typhoeus: Drakon Kolkikos

Hefaistos: Erikhthonios

Zeus: De cypriska kentaurerna

Zeus/Poseidon/Hermes: Orion

Aither/Uranos: erinyerna

Faderlösa: Uranos, Pontos, Tartaros, Pheme, Seilenos, Tityos, Argos, Pantoptes, Areion, Oreios, Kekrops, Pelasgos, Alalkomenus, Iarbas, daktyloierna, kabeiroierna och Areion.


Templet i Delfi
Det heliga templet i Delfi var ursprungligen avsett för Gaia, men övertogs av Apollon.

 

1400-talskarta över nuvarande Turkiet.
1400-talskarta över nuvarande Turkiet.

 

Uranos fall
Uranus (Himlen) var himlavalvets första härskare. Hans syster (eller mor) Gaia (Jorden) födde honom flera barn, vilka var tolv mäktiga titaner, tre enögda jättar och tre monster som hade femtio huvuden och hundra armar. Uranos hatade sina barn och avskydde deras groteska utseende. Därför tog han dem så fort de föddes och gömde dem i underjordens värsta fängelse Tartaros undan sin mor Gaia. Gaia var förtvivlad och när hon återfann sina barn bad hon dem om hjälpa att störta Uranos som himlens härskare. Ingen av barnen vågade ta sig an uppgiften då de fruktade sin fars storlek och styrka. Då steg Kronos, den yngste och grymmaste av titanerna, fram och lovade sin mor att besegra sin far.

Efter Gaias instruktioner lade sig Kronos i bakhåll med en sågtandad skära i sin hand och väntade på att Uranos skulle återvända hem. När Uranos steg in i sin boning under kvällen störtade sig Kronos över honom och skar av honom hans könsdelar som han sedan kastade ner i havet. Ur blodet som blandade sig med havets vatten föddes Afrodite, kärlekens gudinna, som steg upp ur vågornas skum.

Uranos var besegrad och hans barn befriades och kunde leva i frihet. Kronos blev den nya härskaren över himlavalvet, men han skulle senare möta samma öde som sin far och blev själv störtad av sin son Zeus.

 

-----------------------------------------------

Tartaros - Tartaros var, i den grekiska mytologin, dels en titan, dels en plats i underjordens dödsrike. Tartaros bestod av en stor äng med liljor, dit alla de döda färdades, och floden Styx över till den. Tartaros väktare var Kerberos, en stor hund med tre huvuden och ormar istället för hår. Härskaren över Tartaros var Hades.

 

-----------------------------------------------

Eros - se del 2

-----------------------------------------------

Erebos -  Erebos (grek. Ερεβος) personifierade mörkret enligt den grekiska mytologin och hans namn betydde "underjordens dunkel". Han en av de första skapelserna i universum och enligt de flesta källor var han född ur Chaos. Det finns andra källor som påstår att Khronos och Ananke skulle vara hans föräldrar. Han var både bror och make till Nyx (Natten).

Erebos tjocka, mörka dimma sades omhölja världens kanter och fyllde de mörka platserna under världen (kallad underjorden eller Hades).

-----------------------------------------------

 

Artemis från Versailles
Artemis från Versailles

 

Nyx - Nyx (grekiska Νυξ) kallas ibland på svenska för endast Natt och hennes latinska namn var Nox. De grekiska namnet Nyx betyder 'jordens dunkel' och hon var nattens gudinna i den grekiska mytologin.

Nyx var en av de första varelserna i universum och hon var troligtvis dotter till Chaos, men vissa källor antyder att gudomligheten Phanes var fadern. Nyx var dessutom både syster och maka till Erebos (Mörkret).

Nattens barn
Nyx som ensam moder eller tillsammans med Erebos

Flera av Nyxs avkommor föddes utan fader, men i många fall är det osäkert om inte hennes bror Erebos var far till barnen.

Thanatos
Hypnos
Morors
Momos
Oizys
Apate
Philotes
Geras
Ponos
Kererna

Barn med Erebos

Följande barn var Erebos helt säkert far till:

Aither
Hemera
Sophrosyne
Epiphron
Hybris
Eleos

Osäkra föräldrarskap

Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin är föräldraskap. Det finns ofta lika många olika föräldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktärer kan därför ha flera möjliga föräldrar. Följande mytologiska figurer kan Nyx vara mor till:

Eros
Ouranos
Nemesis
Eris
Hekate
Euphrosyne
Styx
Dolos
Deimos och Phobos
Oneiroierna: bl.a. Morpheus,Ikelos-Phobetor, Phantasos
Hesperiderna
Moirerna: Klotho, Lachesis och Atropos
Erinyiderna: Alekto, Megaira och Tisiphone

 


Natt och Dag
Nyx och hennes dotter Hemera var personifieringar av natt och dag. Man brukade säga att "ur natten föddes dagen" och "när Hemera kom, gick Nyx och när Nyx trädde in, försvann Hemera".

Enligt mytens berättelse ska Nyx mot slutet av kvällarna ha dragit sin mörka slöja mellan den gudomliga luften som var hennes son Aither och den jordliga luften Aer och frambringade natten åt människorna. På morgonen kom hennes dotter Hemera (Dagen) och drog undan nattens dimma och visade åter den skinande övre luften som utgjorde dagen. Under antiken ansågs natt och dag vara oberoende av solen och förklarade ljuset som denna skinande, ljusblå luft.


 -----------------------------------------------

 

Mynt föreställande Mithridates VI Eupator.
Mynt föreställande Mithridates VI Eupator.

 

Aither - Aither (?ιθηρ) var en tidig grekisk-mytologisk gestalt som personifierade den eteriska rymden och hans namn betydde "övre luft". Han var son till Erebos (Mörkret) och Nyx (Natten). Aither var både bror och make till Hemera (Dagen). Han var den förstfödde andeväsendet av fyra elementen och han representerade luften. Aither ska ha varit en av tre lika sorters luft. Han var den allra översta lysande och skimmrande luften, självaste ljuset, som omslöt Uranos skyar där gudarna bodde, bergstoppar, moln, sjtärnor och månen. Mellanluften kallades Aer eller Khaos och det var den jordbundna luften som beskrevs som en genomskinlig dimma. Den allra understa luften var Erebos (Mörkret) som fyllde underjordens mörka platser och de dödas rike.

 

Natt och Dag
Enligt mytens berättelse ska Aithers mor Nyx mot slutet av kvällarna ha dragit sin mörka slöja mellan honom och Aer och frambringat natten åt människorna. På morgonen kom hans syster Hemera och drog undan nattens dimma och visade åter den skinande övre luften som utgjorde dagen. Under antiken ansågs natt och dag vara oberoende av solen och förklarade ljuset som denna skinande, ljusblå luft.

 

Världssjälen
I den orfiska mystiska teologin var Aither världens själ från vilken allt liv utgick.

 

Aithers barn
(Moderns namn står i fet stil.)

Hemera: Thalassa

Gaia: Penthos, Poine och Aergia


Osäkra föräldrarskap

Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin är föräldrarskap. Det finns ofta lika många olika föräldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktärer kan därför ha flera möjliga föräldrar. Följande mytologiska figurer kan Aither ha varit far till:

Uranos
Gaia
Dolos
Horkos
Lyssa
Lethe
Nephelaierna
Algeaierna
Hysminaierna
Pseudologoierna

 

-----------------------------------------------

Hemera - Hemera (grek. Ημ?ρα) var ett av universums första skapelser och en personifiering av dagen grekisk mytologi, precis som hennes namn antyder. Hon var dotter till Erebos (Mörkret) och Nyx (Natten). Hon var dessutom både syster och hustru till Aither (Luften).

 

 

Natt och Dag
Enligt mytens berättelse ska Hemeras mor Nyx mot slutet av kvällarna ha dragit sin mörka slöja mellan den gudomliga luften Aither och den jordliga luften Aer och frambringat natten åt människorna. På morgonen kom Hemera och drog undan nattens dimma och visade åter den skinande övre luften som utgjorde dagen. Under antiken ansågs natt och dag vara oberoende av solen och förklarade ljuset som denna skinande, ljusblå luft.

 

Hemeras barn
(Faderns namn står först.)

Aither: Thalassa


Osäkra föräldrarskap

Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin är föräldrarskap. Det finns ofta lika många olika föräldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktärer kan däför ha flera möjliga föräldrar. Följande mytologiska figurer kan Hemera ha varit mor till:

Uranos
Gaia

 

-----------------------------------------------

 

Odilon Redonins (1840-1916) målning "Cyklopen".
Odilon Redonins (1840-1916) målning "Cyklopen".

 

Uranos - Uranos var i grekisk mytologi en himmelsgud och alla andra gudars förfader. Son och make till Gaia, fader till titanerna.

Uranos föddes av Gaia och parade sig senare med henne för att ge liv åt titanerna, som han föraktade. En av dessa, tidsguden Kronos, bildade en komplott tillsammans med sin mor. När Uranos ville bestiga Gaia kastrerade Kronos honom, styckade könsorganet och slängde det i havet. Uranos blod blev på så vis upphov till jättarna och delarna efter hans könsorgan gav upphov till kärleksgudinnan Afrodite.

 

-----------------------------------------------

 

Pontos - Pontos (grek. Ποντος) var en havsgudomlighet i den grekiska mytologin. Pontos var en av universums första varelser och han förkroppsligade självaste havet. Pontos var son till antingen enbart Gaia (Jorden) eller till Gaia och Aither (Luften).

Pontos gemål var Thalassa, ett annat havsväsen, och genom henne blev han far till havets alla fiskar. Han hade dessutom ett antal barn med sin mor Gaia.


Havets barn
Med Gaia:

Nereus
Thaumas
Phorkys
Keto
Eurybia
Aigaios
Med Thalassa:

Havets fiskar.

Osäkra föräldrarskap
Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin är föräldraskap. Det finns ofta lika många olika föräldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktärer kan därför ha flera möjliga föräldrar. Följande mytologiska figurer kan Pontos vara far till:

Telchinerna

-----------------------------------------------

 

Kronos - Kronos var i grekisk mytologi den yngste av de ursprungliga gudarna, Titanerna. Han var son till Uranos (som han dödade med en lie) och Gaia. Make till Rhea med vilken han fick döttrarna Hera, Demeter och Hestia samt sönerna Hades, Poseidon och värdsaltets härskare Zeus.

Kronos var den som angav det evinnerliga tema av fejder och skulder som löper genom hela den grekiska mytologin genom att han kastrerade sin far för att tränga undan honom från makten.

Kronos associerades även med det grekiska ordet för tid - Chronos - men det var först under senare tid som antiken kom att i honom se personifikationen av tiden och evigheten. Benämns av Homeros som "den listige". Kronos är tidens och åkerbrukets gud och avbildas oftast med en skära.

 

-----------------------------------------------

 

Titaner - Titaner var i grekisk mytologi den första generationens gudar som alla var barn av Uranos (himlen) och Gaia (jorden). Med Kronos i spetsen störtade dessa titaner sin far för att i sin tur undanträngas av de yngre, olympiska gudarna.

Uranos och Gaia fick också andra barn, de tre cykloperna och de tre hekatoncheirerna (cykloperna beskrivs i Odyséen som ett folkslag).

Enligt Hesiodos fanns det sex titaner:

Okeanos, havet
Koios
Krios
Hyperion, solen
Iapetos
Kronos, tiden

Enligt andra källor ska titanerna vara så många som tjugofyra stycken, somliga inte kända vid namn. Andra källor kallar vissa av dessa gudar för titanider, dvs det yngre gudasläktet. Bland de omnämnda finns:

Koios, intelligensen
Krios
Phoebe, månen
Tethys, havet
Theia, solen
Rhea, Moderskapet
Mnemosyne, minnet
Themis, lagen
Atlas
Prometheus

 

-----------------------------------------------

 

Kykloper - Cykloper eller kykloper (grek. κ?κλωπες, kýklopes), var i grekisk mytologi människoätande jättar med ett enda öga mitt i pannan, som bebodde Youra, en av de öar som Odysseus besökte. En av cykloperna, Polyfemos, stängde in Odysseus och hans män i sin grotta för att äta upp dem. Odysseus överlistade emellertid cyklopen och lyckades fly efter att ha förblindat honom med en glödgad träpåle.

 

-----------------------------------------------

 

Hekatoncheirer - Hekatoncheirerna, eller de hundrahänta som de också hette, var avkommor till Uranos och Gaia. De var tre stycken bröder som hette Briareus, Cottus och Gyges. De hade hundra händer, därav sitt namn; de hundra hänta, och de hade femtio huvuden. Deras gigantiska storlek och deras fulhet, skrämde deras fader Uranos så pass att han kastade ner dem i Tartarus, den djupaste delen av underjorden. Detta orsakade Gaia mycket smärta. När hon födde ännu fler fula gigantiska barn, cykloperna den här gången, fick de följa sina storebröders öde, och även de blev nerkastade i Tartarus. Bara titanerna klarade sig undan att bli förvisade, och detta eftersom de hade ett skönare utseende. När Kronos, den yngsta av titanerna, tog tronen ifrån sin fader och blev nästa härskare över universum, hoppades hans moder Gaia att han skulle befria sina bröder ifrån Tartarus. Men han vägrade, och Gaia berättade då att han skulle möta ett liknande öde som hans fader Uranos. Kronos och hans hustru Rhea fick gudarna tillsammans, och de gjorde snart revolt mot titanerna och deras styre. Krig bröt ut mellan titanerna och gudarna.

Zeus dödade fångvaktaren Campe och befriade de hundrahänta ifrån Tartarus. Med de hundrahäntas hjälp, och hjälp ifrån sina bröder, lyckades Zeus stänga in Kronos och alla andra manliga titaner i fängelser i Tartarus. Bara några få manliga titaner klarade sig undan att bli förvisade, eftersom de varit på gudarnas sida. Zeus, den nya härskaren över universum, satte de hundrahänta till att vakta titanerna i Tartarus.

Briareus fick innehava rollen som domare mellan Poseidon och Helius när båda ville bli skyddsgud för Korinth. Poseidon hade förlorat Athen till Athena, och Argos till Hera, så han blev nöjd när Briareus gav staten Isthmus till havsguden. Helius i sin tur fick Acrokorinth. Båda gudarna blev hedrade i Korinth. Briareus blev också svärson till Poseidon när han gifte sig med havsgudens dotter Cymopoleia.

-----------------------------------------------

Giganter - Giganterna var Uranos och Gaias andra barn som inte var titaner. Vissa inkluderar även de femtiohövdade Hekatonkeires bland dessa, men det är inte säkert att även dessa var giganter. De samarbetade inte heller med titanerna under striden emot gudarna utan kämpade på gudarnas sida då Zeus släppt ut dem ur Tartaros. De andra giganterna var stora varelser som slogs emot gudarna på titanernas sida, för att sedan bli inlåsta i Tartaros.

 

-----------------------------------------------

 

Erinyer - Erinyer (grek. Erinyes), hämndgudinnor i grekisk mytologi, av romarna kallade furier.

Erinyerna tänktes förfölja och straffa dem som begått brott mot sin egen släkt. Eufemistiskt kallades erinyerna för eumenider, "de välsinnade". De kallades också semnai theai, vilket betyder "ärevördiga gudinnor". Enligt Aischylos tragedi Eumeniderna fick de detta namn sedan de slutit fred med Orestes. Erinyernas grekiska namn var Alekto ("Den oeftergivliga"), Megaira ("Den avundsamma") och Tisifone ("Mordhämnerskan"). De sades ha uppstått ur Uranos blod. De avbildades med vingar, ormar som hårslingor och med facklor och piskor i händerna. De har sin motsats i gracerna.

 

-----------------------------------------------

 

Nymfer - I grekisk mytologi är en nymf ett kvinnligt naturväsen, ibland knuten till en särskild ort, plats eller landformation. Nymferna beledsagar ofta andra gudar och gudinnor och åtrås i största allmänhet av de manliga satyrerna.

Nymferna är personifikationer av de kreativa och utvecklande aktiviteterna i naturen. Det grekiska ordet ν?μφη betyder bl.a. "gemål" och "beslöjad" och avser alltså en gift eller giftasvuxen kvinna. ν?μφη kan också uppfattas som "svällande", enligt Hesychios avseende "rosenknopp", och översättas till latinets nubere och tyskans Knospe.

Nymfernas verkar i berg, lundar, källor, floder, dalar och grottor. De associeras vanligen med gudomligheter som Artemis, Apollon, Dionysos, Pan och Hermes.


Klassificering av nymfer
Vanligtvis klassificeras nymferna efter naturelementen som de är knutna till:

Landnymfer
dryader eller hamadryader, trädnymfer
napaiader, bergdals- och lundnymfer
oreader, bergs- och grottnymfer
Vattennymfer
okeanider, havsnymfer, döttrar till Okeanos
atlantider, döttrar till Atlas
nereider, representanter för Medelhavet
najader, färskvattensnymfer
limnader, sjönymfer
potamider, flodnymfer
Övriga nymfer
plejader, döttrar till Atlas och Pleione, en av okeaniderna
hyader (?)

Namngivna nymfer
Alkippa
Anthe
Asterie
Brisa
Dafne
Drimo
Drypos
Echo
Eurydike
Ide (nymf)
Inyx
Kalypso
Konssia
Methone
Pallene
Phosthonia
Salamakis
Syrinx
Xenia
Okeanider

Asterope
Nereider

Amfitrite
Najader

Aba
Abarbaree
Adrasteia
Aganippe
Aia
Aigine
Akraia
Alexirhoe
Amymone
Dirke
Derketis
Ismenis
Metope
Pegasis
Strophia
Dryader

Aigeiros
Ampelos
Balanos
Hamadryas
Karya
Kraneia
Morea
Ptelea
Syke


 -----------------------------------------------

Fortsättning del 4

 

Relaterade länkar

Av: LottaU

Datum för publicering

  • 2007-10-30