Mytologi, Kultur, Religion...

Mytologi

2007-10-15 12:57 #0 av: LottaU

En artikel om Mytologi! En sammanfattning av olika Mytologier, som t ex. Keltisk mytologi, Egyptisk mytologi...

Detta är den första artikeln i en artikelserie om Mytologi!

Hoppas att ni tycker att det är läsvärt och vill gärna läsa fler artiklar om detta Glad //Lotta

 

Mytologi (av grekiska: mythos, ord eller saga och logia, lära eller vetenskap) kan beteckna:

Läran om myter och mytbildning, tolkning av myter - ibland inom en religion. Mytforskning.
En samling myter från en kultur.
Bruk av falska eller ogrundade föreställningar i allmänhet

Den prosaiska Eddan i ett isländskt 1700-talsmanuskrift.

Den prosaiska Eddan i ett isländskt 1700-talsmanuskrift.

 

I allmänhet är mytologi, i den andra betydelsen, muntligt traderade berättelser som bildar en gemensam världsuppfattning i en kultur. Deras uppgift har varit att förklara universums och jordens tillkomst, naturliga fenomen eller andra företeelser som saknar intuitiva förklaringar. Myter utspelar sig i en dunkel urtid och involverar antropomorfa gudomar och övernaturliga krafter.

Nästan alla mytologier kan knytas till någon naturreligion, och många religiösa system involverar någon form av myter. Begreppen mytologi och myt brukar framför allt användas om religiösa system, som hör till utdöda eller främmande kulturer. Nya myter skapas ständigt inom rollspel och lajv.

 

Mytologier


Avbildning av guden Xolotl i Codex Fejervary-Mayer från 1400-talet
Avbildning av guden Xolotl i Codex Fejervary-Mayer från 1400-talet

Aztekisk mytologi

 

Aztekisk mytologi, mytologin hos aztekerna, ett folk och rike i Mexiko före den spanska erövringen.

 

 

 

 

 

 

 

Cthulhu-mytologin 

(Cthulhu Mythos) är ett samlingsnamn för alla varelser, personer, platser, böcker och teman från de litterära verk av H. P. Lovecraft och författare inspirerade av honom.

Lovecraft använde själv aldrig termen utan det var författaren och bokförläggaren August Derleth som myntade begreppet. Mytologin har använts och används fortfarande av författare till Lovecraft-berättelser. Enligt Lovecraft-kännaren S. T. Joshi har Cthulhu-mytologin vidareutvecklats från Lovecrafts grundtanke.

 

Ett stycke ur Dödsboken
Ett stycke ur Dödsboken

 

 

Egyptisk mytologi 

Med egyptisk mytologi eller egentligen mer korrekt egyptisk religion avses de religiösa trosföreställningar och den skara gudar som tillbads i Egypten innan kristendomen och islam etablerat sig i landet. Denna religion utgjorde det etablerade religiösa systemet i Egypten under ett tidsflöde på nästan 3 000 år och gudarnas funktioner och deras kult varierade naturligtvis högst avsevärt under denna långa period. En artikel, eller ens en hel bok, kan inte mer än ge en antydan om dessa trosföreställningar.

Med egyptisk mytologi eller egentligen mer korrekt egyptisk religion avses de religiösa trosföreställningar och den skara gudar som tillbads i Egypten innan kristendomen och islam etablerat sig i landet. Denna religion utgjorde det etablerade religiösa systemet i Egypten under ett tidsflöde på nästan 3 000 år och gudarnas funktioner och deras kult varierade naturligtvis högst avsevärt under denna långa period. En artikel, eller ens en hel bok, kan inte mer än ge en antydan om dessa trosföreställningar.

En viktig skillnad mellan grekisk mytologi och egyptisk är att de egyptiska gudarna brukade framställas med människokropp och djurhuvud.


 

Typhon
Typhon

Etruskisk mytologi 

 

Etruskerna var ett folk från norra Italien och som integrerades i Romarriket. Flera av gudarna är samma eller likartade med den romerska mytologin.

 

De tre huvudgudarna var Tinia, Uni och Menrva.


 

 

Fiktivt universum

Fiktivt universum är en enhetlig fiktiv värld skapad för berättartekniska medium som film, tv, tecknade serier, skönlitteratur eller datorspel.

Många läsare/tittare ställer stora krav på att det fiktiva universumet ska vara konsekvent, och ha en inre logik, d.v.s. att även om något är ologiskt i den vanliga världen, så kan det vara logiskt i det fiktiva universumet om det är ologiskt på samma sätt hela tiden. Om berättelsen introducerar magi så kräver den inre logiken att magin fortsätta att existera, tills något i det fiktiva universumet förändrar det.

Alla berättelser formar någon typ av fiktivt universum, men då många romansviter, såpoperor, följetonger, TV-serier och omfattande tecknade serier pågår under relativt lång tid tenderar det fiktiva universumet att bli så utmejslat att det dels blir väldigt tydligt, dels blir oerhört svårt för författarna att inte krocka med regler ur tidigare verk.

Urval av fiktiva universum
Marvel (inkluderar Spindelmannen, X-men och Daredevil)
DC (Batman och Stålmannen)
Disneyserier (med framför allt Kalle Ankas universum och Musse Piggs universum)
Harry Potter
Sagan om ringen
Star Trek
James Bond
Cthulhu-mytologin
Buffyversum (omfattande huvudsakligen Buffy och vampyrerna och Angel)


 

Finsk mytologi

Finsk mytologi har överlevt som en muntlig tradition en god bit in på 1700-talet.

Med utgångspunkt i animistiska trosföreställningar har finnarna hållit liv i en av de få primitiva, religiösa traditionerna i Västeuropa, om än i sekulariserad form. Riterna kring jakten (Peijainen), skörden och sådden kan uppfattas som blott sociala tilldragelser men de andliga aspekterna har aldrig helt försvunnit.

Den finske himmelsguden var ursprungligen en naturande bland flera andra, men inflytandet från andra kulturer gjorde att han fick allt större betydelse och den finska kom till slut att uppvisa henoteistiska drag. Bland de många heliga djuren i den finska mytologin hade björnen särskilt stor betydelse i kulten - hans andliga namn yppades dock aldrig av finnarna.

De finska gudarnas aktiva tillbedjare i modern tid är begränsat till mindre och sinsemellan motsägelsefulla nyhedniska grupper och vanligen isolerade upprätthållare av den långa och obrutna traditionen. Det finns emellertid många ögonblick i finnarnas liv då de, mer eller mindre medvetet, frambesvärjer de traditionella andeväsendena eller följer de gamla sederna för att inte stöta sig med dem.

Det finska trossystemet omnämns första gången av biskop Michael Agricola i hans introduktion till den finska översättningen av Nya Testamentet 1551. Hans beskrivningar av tavasternas och karelernas gudar och andeväsen var i princip de enda som gjordes innan Elias Lönnrot skrev Kalevala i mitten av 1800-talet.

 


Finsk-ugrisk mytologi

Finsk-ugrisk mytologi går tillbaka på den ugriska grundmyten som är berättelsen om de hunniska och ungerska folkstammarnas tillkomst. Enligt myten berättas det att Hunor och Ugor, två söner till en kung, var ute och spanade efter den vita hjorten. De träffade en grupp vackra flickor, tog sig varsin fru och grundade var sin dynasti. Hunors ättlingar blev hunnerna och Ugors ungrarna.

Hefaistos var en gud i grekisk mytologi som var smed och trollkarl och härskade över elden och vulkanerna
Hefaistos var en gud i grekisk mytologi som var smed och trollkarl och härskade över elden och vulkanerna

 

Grekisk mytologi 

 

Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl s.k. svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff. Som vi känner den idag, nedtecknades den grekiska mytologin först omkring 500-400 f.Kr. och dess ursprung var redan då förlorat i ett dunkelt förflutet. Dess mångfacetterade värld och gestalterna i den kan sägas återspegla dels det faktum att den grekiska religionen saknade sådant som heliga skrifter och trosartiklar, dels den grekiska kulturens relativa ungdom och spridning över ett inhomogent geografiskt område som gränsade till många andra kulturer.

 

Inkafolkets mytologi 

Inkafolkets mytologi är i princip bara känd genom muntliga traditioner och de nedtecknade version som spanska erövrare lämnat efter sig efter 1532.

Inkarikets grundare Manco Capac ansåg sig själv vara son till guden Inti som i sin tur var son till skapelseguden Viracocha.


 

Indisk mytologi 

Med indisk mytologi avses vanligen hinduismens mytologi. Indien och Indiska halvön utgör inte något enhetligt religionsområde utan är en subkontinent, där hundratals miljoner människor bekänner sig till en lång rad olika religioner och religiösa system. De större religionerna med rötterna på den indiska subkontinenten eller det som idag utgör Pakistan är:

Hinduism
Jainism
Buddhism
Sikhism
Ayyavazhi

 


Inuitisk mytologi

Den inuitiska mytologin har många likheter med religionerna i andra polära områden som den nordliga ryska mytologin. Sibirisk mytologi, finsk mytologi och nordisk mytologi.

Inuitisk mytologi är olik den vanliga föreställningen om vad vad en mytologi innebär. Till skillnad från till exempel den grekiska mytologin har människor trott på den utan avbrott in i vår tid.

De viktigaste andarna
Sedna
Nanook
Nerrivik
Tekkeitsertok

Lista över gudomligheter och andra begrepp
Adlet
Adlivun

Agloolik - var i den inuitiska mytologin ungsälarnas väktare, en ande under isen som var välvilligt inställd till människorna och hjälpte dem under jakt och fiske.

Aipaloovik
Akhlut
Akna
Akycha
Alignak
Amaguq
Apanuugak
Asiaq
Atshen
Aulanerk
Aumanil
Eeyeekalduk
i'noGo tied
Idliragijenget

Igaluk - Aningan eller Igaluk är i mytologin hos en grupp inuiter i norra Nordamerika den manliga gestalt som representerar månen. Aningan betraktas som en duktig jägare och är broder till den kvinnliga solen som han ständigt jagade över himlen.

Ignirtoq
Inua
Ishigaq
Isitoq
Issitoq
Ka-Ha-Si
Kadlu
Keelut
Kigatilik
Malina
Matshishkapeu

Nanook - Nanook eller Nanuq är i inuitisk mytologi i Nordamerika ursprungligen en björn som jagades upp i himlen av ett hundkoppel och nu kan beskådas i stjärnbilden Plejaderna.

Negafook
Nerrivik
Nootaikok
Nujalik
Pana
Pinga
Pukkeenegak
Qiqirn

Sila - Sila var en av inuiternas viktigaste "ande" och hade makt över inuiternas sexualitet och konsten att föröka sig på ett harmoniskt sätt.

Tarquiup Inua
Tekkeitsertok
Tootega
Torngasoak

Tornarsuk  - Tornarsuk eller Torngarsoak är en viktig naturande i den inuitiska mytologin i Nordamerika. Tornarsuk ges lite olika roller och funktioner hos olika inuitiska folk.

Tulugaak
Wentshukumishiteu

Judisk mytologi

Judisk mytologi. Med judisk mytologi kan i första hand avses de föreställningar om till exempel världens skapelse som återfinns i den hebreiska bibeln. Även de efterbibliska midrashtexterna (från den rabbinska perioden - senantiken - och medeltiden) som kommenterar och supplementerar bibeltexterna innehåller mytiska motiv som i vissa fall kan ha betydligt äldre ursprung, exempelvis den kända berättelsen om Lilit, Adams första hustru, som har samma namn som och likheter med en kvinnlig demon som återfinns redan i gamla mesopotamiska texter. I vidare mening kan man även avse senare tillkomna föreställningar, såsom Gerschom Scholem har gjort i sin diskussion av luriansk kabbala och dess världsbild.

De bibliska myterna ingår i ett större främreorientaliskt komplex av mytiska föreställningar och har stora likheter med motiv som förekommer i exempelvis babylonisk och i synnerhet ugaritisk litteratur.

Den mest kända bibliska texten som kan ge intryck av mytologi är de elva första kapitlen i Första Mosebok. Där berättas det om världens skapelse, de första människorna Adam och Eva, om syndafallet och hur människorna tvingas ur från paradiset, om Kain och Abel, Noa, översvämningen och räddningen genom arken. I dessa första elva kapitel finns det uppgifter om de första människornas livslängder som många menar vara osannolika men som för bibeltroende ses som bevis för att bibeltexten inte är mytologisk.

Mytologiska motiv finns dock spridda även på många andra ställen i de hebreiska bibeltexterna, särskilt i poetiska texter som delar av Jobs bok och vissa psalmer.

Det finns ibland ett motstånd från religiöst judiskt och kristet håll att definiera bibliska texter som mytologiska, vilket sammanhänger med att ordet mytologi har en stark koppling till de antika grekiska och romerska mytologierna och till andra "hedniska" religioners berättelser. Den tyske 1800-talsexegeten Hermann Gunkel menade exempelvis att myten är en berättelse om gudar, en definition som gör att judendomen inte kan innehålla några myter då den bara har en gud. En annan definition avgränsar myten funktionellt till texter som hör ihop med kulten (rituella texter). Båda dessa definitioner betraktas ofta som för snäva. En vanligare definition är att myten är en berättelse om gudomliga handlingar i urtiden som fortfarande har betydelse för människornas livsvillkor. I denna mening kan man tala om myter i de judiska heliga skrifterna.

Man kan emellertid inte utan vidare beteckna de bibliska texterna som mytologiska. De böcker som i kristen tradition brukar kallas de historiska, till exempel konungaböckerna, har stora likheter med annan historisk litteratur och har därför inte mindre trovärdighet. Här finns en skillnad på till exempel de isländska sagorna, som ibland kan innehålla historiska sanningar, men ofta är mytologiska utvikningar.

 

Drakslinga från en  keltisk handskrift från 700-talet
Drakslinga från en keltisk handskrift från 700-talet

Keltisk mytologi

 

Den keltiska mytologin är egentligen inte en utan flera relaterade mytologier. Den kan delas in i tre undergrupper:

 

Goideliska: irisk, manx och skotsk
Brittiska kelter: walesisk, kornisk
Kontinentala kelter: främst i Bretagne

Liksom många andra folk under den europeiska järnåldern var de keltiska folken polyteistiska innan de konverterade till kristendomen. Den keltiska kulturen var inte tillnärmelsevis så homogen som till exempel den romerska eller grekiska. Förmodligen hade varje keltisk stam i det enorma område som den keltiska expansionen omfattade sina egna gudar. Av dessa är drygt 300 kända. Få av de keltiska myter har tyvärr överlevt i oförvanskad form vilket inte förhindrar att deras mytologi påverkat den moderna europeiska civilisationen.

 

Kinesisk mytologi

Kinesisk mytologi omfattar mytologier från Kina.


Kristen mytologi

 I övrigt räknas ibland vissa hagiografier (helgonlegender), Arthursagan och berättelser om den Heliga Graalen m.m. som myter, men man har då glidit i mytbegreppet och talar inte längre om den litterära genre som utspelar sig i urtiden. Dessa berättelser bör hellre karaktäriseras om legender, sagor och sägner.

 

Tungt kalkstenslock till Pacals sarkofag i Inskriptionspyramidens krypta, Palenque, Mexiko. Här skildras hur härskaren Pacal(Skölden 603-683) sjunker ned till underjorden, Xibalba via världsträdet i centrum. Efter att ha besegrat Dödsgudarna fem nivåer ned och fyra upp, stiger Pacal åter som Solen efter en lång tid i mörkret.
Tungt kalkstenslock till Pacals sarkofag i Inskriptionspyramidens krypta, Palenque, Mexiko. Här skildras hur härskaren Pacal(Skölden 603-683) sjunker ned till underjorden, Xibalba via världsträdet i centrum. Efter att ha besegrat Dödsgudarna fem nivåer ned och fyra upp, stiger Pacal åter som Solen efter en lång tid i mörkret.

 

 

Mayansk mytologi

Mayansk mytologi - Mayansk mytologi syftar på den förkolombianska mayacivilisationens polyteistiska religiösa trosföreställningar.


Mesopotamisk mytologi 

Mesopotamisk mytologi innefattar de religiösa föreställningarna i det forntida Assyrien, Babylonien och Sumer (se även Assyro-Babylonisk religion).

Det finns ingen skarp gräns mellan mesopotamisk mytologi och de religiösa föreställningarna hos andra forntida folk i Främre Orienten; elamiter, hettiter, hurriter och kananéer. Även Gamla Testamentet i Bibeln visar påverkan från mesopotamisk mytologi. Det finns även likheter med klassisk grekisk mytologi.

Mesopotamisk mytologi var en polyteistisk religion med antropomorfa gudar och gudinnor. Kulten utfördes i olika tempel av ett prästerskap. Statens högsta härskare fungerade även som gudarnas ställföreträdare och överstepräst. Religionens främsta uppgift var att främja fruktbarhet och välstånd samt att beskydda härskaren. Hos folket var religionen ett beskydd mot onda makter. Till skillnad från i egyptisk mytologi spelade föreställningar om livet efter döden inte en lika central roll i mesopotamisk mytologi.

 

"Tors strid med jättarna", målning av Mårten Eskil Winge från 1872
"Tors strid med jättarna", målning av Mårten Eskil Winge från 1872

Nordisk mytologi 

 

Nordisk mytologi kallas den mytologi som muntligt berättades från släkte till släkte i Norden under förhistorisk tid och fram till och med vikingatiden, det vill säga under ett åtminstone tusenårigt tidsspann. Därefter påbörjades kristnandet av de nordiska folken, men den gamla mytologin kom att leva kvar i skymundan ännu en tid. Den förde en alltmer tynande tillvaro som en hednisk folktro, och ännu in på 1900-talet fanns det bland allmogen människor som kunde berättelser och kände till fenomen ur mytologin. Den främsta källan till den nordiska mytologins innehåll är idag Snorre Sturlassons båda Eddor, även om bilden av mytologin som återges i dessa kanske inte alltid överensstämmer med hur de traderades.
Oceaniens mytologi

 


Persisk mytologi

Persisk mytologi är en mytologi med endast två gudar, Ahura Mazda och Ahriman. Världsynen är dualistisk, Ahura Mazda står för ljuset och godheten medan hans tvillingbror, Ahriman, styr det motsatta. Ahura Mazda är människans skapare.


Romersk mytologi 

Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.

 


 

Kikimora
Kikimora

Slavisk mytologi 

Slavisk mytologi. Vår kännedom om slavisk religion och mytologi är tämligen begränsad: den grundar sig på korta notiser i historiska källskrifter (särskilt krönikorna) och i predikningar från den första kristna tiden samt på nutida folktro och rituella sånger (talrika i Ryssland).

 

 


 

Text och bilder är hämtat från wikipedia.se

 

Av: LottaU

Datum för publicering

  • 2007-10-15
Anmäl
2007-10-15 16:18 #1 av: Rocktjejen

Jisses!!

Hade ingen aning om att det fanns så mycket olika mytologier..Jag kände endast till grekisk,romersk,nordisk och egyptisk mytologi..

Tack för en intressant artikel Lotta!

 

Kram Eva

Anmäl
2007-10-15 16:28 #2 av: LottaU

Tack :-)

Jag hade inte heller någon aning om detta. men jag tycker det är intressant.

Så jag kommer nog fortsätta att skriva lite mer om olika Mytologier

Kramis Lotta

 

Anmäl
2007-10-15 20:56 #3 av: FiaH

En mycket intressant artikel, det finns ju otroligt många.. Kram

Anmäl
2007-10-15 21:30 #4 av: Tarotsanna

Oj, vad många olika mytologier det finns! Jag gjorde en gång ett arbete om den grekiska mytologin då jag läste på Komvux. Mycket intressant!

Anmäl
2007-10-16 01:27 #5 av: zeretki

Åhh, jag älskar ju mytologi...

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.