Annons:
Etikettpsykologi
Läst 7067 ggr
LottaU
7/20/07, 7:16 PM

Kognitiv beteendeterapi

Lite om KBT från Wikipedia.se

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för evidensbaserade former av psykoterapi med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi. KBT har nått särskilt goda resultat på bland annat fobier, paniksyndrom och tvångssyndrom. Terapin fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden för att hjälpa människor att leva ett bättre liv.

När man jämfört behandlingsresultat av kognitivt beteendeterapeutiska metoder med andra terapimetoder har man vanligtvis kunnat notera bättre resultat för KBT. Inte inom något område har KBT fått sämre resultat än andra psykoterapeutiska insatser. I USA, Kanada, Australien och Storbritannien har KBT en mycket stark ställning bland psykologer, psykoterapeuter och övrig personal i psykiatrin. I Sverige har KBT haft en långsammare spridning och här är ännu efterfrågan på behandling betydligt större än utbudet. Vissa landsting saknar egen kognitiv-beteendeterapeutisk kompetens och måste remittera patienter till KBT-terapeuter i andra landsting för specialistvård. På senare år har dock KBT varit på stark frammarsch även i Sverige.

Till skillnad från psykodynamisk teoribildning, så menar man inom den kognitiva psykologin att fobier och annat som behandlas inte är symtom på andra, underliggande och för individen omedvetna problem. Kritiker till KBT brukar därför anklaga terapiformen för att vara ytlig. Man anser att de goda resultat som KBT uppvisar endast gäller förändring av beteende, men att grundorsaken till beteendet alltså finns kvar och att problemet därmed egentligen inte behandlas. Forskningen på området har visat på motstridiga resultat angående den kognitiva beteendeterapins effektivitet, beroende på vilken ansats som antagits. Då anhängare av KBT menar att forskningen visar att kritiken som riktas mot terapiformen inte stämmer, brukar kritikerna svara att även om symtomen försvinner så finns grundorsaken till symtomen kvar, vilket enligt detta synsätt kan generera nya symtom (så kallad symptomsubstitution). Det finns i dagsläget inga belägg för att en person som behandlats med KBT för ett visst problem, senare får andra psykologiska problem istället. Snarare visar forskningen att goda behandlingsresultat tenderar att generaliseras till även andra problemområden.

Historia
I början av 1900-talet växte två former av psykoterapi fram, psykoanalysen och beteendeterapin. Psykoanalysen grundades av Sigmund Freud utifrån hans kliniska erfarenheter med neurotiska patienter, och teorin gick ut på att mänskligt beteende styrs av omedvetna processer. Det terapeutiska arbetet gick ut på att identifiera dessa med hjälp av metoder som fri association. Psykoanalysen ligger till grund till det som idag kallas psykodynamisk terapi. Beteendeterapin, med förgrundsfigurer som John Watson och B.F. Skinner, kritiserade psykoanalysen som "mentalistisk" och utgick i stället från det observerbara beteendet och inlärningspsykologiska upptäckter från experimentell psykologi, som principerna om klassisk och operant betingning. Beteendeterapins vetenskapsfilosofiska grund kallas för behaviorism.

Om beteendeterapin är det ena benet i KBT, så är kognitiv terapi den andra. Den grundades av Aaron Beck på 1960-talet. Beck var psykoanalytiker, och arbetade med patienter med depression. Han observerade att patienternas problem grundades i ett antal felaktiga antaganden om sig själva och omvärlden, och utvecklade en terapiform för att direkt adressera dessa.

Begreppet kognitiv beteendeterapi populariserades på 1980-talet, men vissa menar att den första KBT:n var Albert Ellis "Rational Emotive Therapy", som han utvecklade på 1950-talet.[1] Idag kan man med "kognitiv beteendeterapi" mena allt ifrån ren kognitiv terapi a la Beck (Beck använder numera själv begreppet "CBT") till beteendeterapi.

På 2000-talet har den så kallade tredje vågens beteendeterapi vuxit fram, med terapiformer som acceptance and commitment therapy (ACT) och dialektisk beteendeterapi. Denna innebär delvis en återgång till den förkognitivistiska beteendeterapin, på det sättet att man inte längre försöker att direkt förändra kognitioner. I stället har man tagit mycket influenser från buddhistiskt tänkande, bland annat tekniker för att uppnå medveten närvaro och lära sig acceptera sina tankar.

Forskning
Gemensamt för de olika varianterna av KBT är att stor vikt läggs vid vetenskaplig utvärdering av metoderna, så kallad evidens. De studier som anses vara de mest tillförlitliga är randomiserade kontrollerade studier. KBT är den terapiinrikting där det gjorts flest randomiserade kontrollerade studier (RCT) och detta har lätt till att terapiformen förordas av oberoende institutioner för utvärdering av hälsovård, bl.a. Statens beredning för medicinsk utvärdering i Sverige och Cochrane Institute i USA, för de flesta vanliga psykiatriska diagnoser.

På senare tid har det även uppmärksamats att KBT fungerar lika bra som behandling via Internet som vid sedvanlig behandling där patienten och terapeuten träffas ansikte mot ansikte. Forskning har visat att behandlingsprogram för flera vanliga diagnoser, tex Paniksyndrom och Social fobi, kan fungera lika bra om de genomförs via Internet och med mejlkontakt med behandlaren.

Ska försöka få tag på någon som arbetar med KBT, för att få reda på mer om detta och kanske även få chansen att alla får ställa lite frågor!

LottaU

Av: LottaU

Datum för publicering

  • 2007-07-20

Må så gott

Lotta "Värd på Insidan"

Annons:
isnornin
7/23/07, 10:28 PM
#1

Min man håller på att studera det just nu.

MVH Isnornin

Perla
7/24/07, 10:09 AM
#2

#0
Bra text!

Jag blir klar med min utbildning till kognitiv terapeut (steg 1) om några månader så jag är väl bekant med ACT, och andra terapiformer som används inom KBT.

Upp till toppen
Annons: